Några frågor och svar med anledning av artikeln ”Låt solel bli reservkraft”, Dagens Industri 2017-09-29
I samband med vår debattartikel har vi fått en del frågor. Här är de viktigaste och våra svar på dem. John Åkerlund och Lars Holmqvist.
Fråga: Blir det inte extremt dyrt att bygga ett parallellt elnät vid sidan av det ordinarie, nationella elnätet?
Svar: Ett identiskt nät hade blivit mycket dyrt. Det nationella nätet är dimensionerat för att kunna mata toppeffekt vilket ställer synnerligen höga krav och medför därför stora kostnader för utbyggnad. Men det vi talar om är ett klenare nät, dimensionerat för medeleffekt. Batterier kan sedan leverera toppeffekt vid behov. Tekniken medger tunnare och billigare kabel, dessutom byggs nät enbart över kortare avstånd.
Ett lokalt, parallellt elnät behöver inte heller nå fram till varje enskild stickkontakt för att fullgöra sitt syfte som backup vid en nödsituation.
Fråga: Det nationella elnätet är hela tiden i drift och kontrolleras löpande. Hur säkerställer man att ett reservnät fungerar, måste det inte vara i drift konstant?
Svar: Det parallella nätet är tänkt att vara i drift konstant och mata el till egna eluttag. Den lokala produktionen ska alltid mata på det lokala nätet och dess energilager. Om den lokala produktionen inte räcker fyller det stora nätet på. Om det stora elnätet går ner, kan en fast installerad reservgenerator kopplas om för att mata det parallella nätet. Därigenom slipper man se att lokalt producerad el går till spillo när om det stora elnätet skulle gå ner.
Fråga: Varför kan man inte separera försörjningen av el till industrin så kan hushållen leva med batterilampor och ljus?
Svar: Om det stora elnätet går ner är det inte tal om att driva industrier, full gatubelysning eller eltåg. Syftet med ett parallellt lokalt elnät är att säkerställa att samhällets och hushållens mest basala funktioner ska kunna fortsätta att fungera, som kommunikation (tele, internet), matlagring (kyl, frys), stödbelysning, cirkulationspumpar, kanske kortvarig matlagning. Fungerande betalsystem är en annan helt central samhällsfunktion.
Det skulle innebära en elförbrukning som kanske motsvarar 5-10% av den normala men som ändå ger hushållen en avsevärt bättre uthållighet.
Fråga: Vintertid lär solkraften inte räcka särskilt långt?
Svar: Idén med lokalt elnät är egentligen oberoende av strömkälla. Sol, vind, diesel eller annan källa fungerar så länge den ger ström till det parallella elnätet.
Fråga: Elsäkerhet. Hur säkerställer ni att installatörer och andra inte utsätts för fara om det stora elnätet går ner men det ändå finns fungerande elnät igång?
Svar: I nuvarande regelverk finns föreskrifter för hur detta ska hanteras. Men alla regelverk måste löpande uppdateras efter den tekniska utvecklingen. Detta pågår ständigt.
Fråga: Så vi ska bygga parallella infrastrukturer som måste underhållas och testas? Folk testar ju inte ens sina brandvarnare & jordfelsbrytare…
Svar: Korrekt. Men i och med att de parallella näten kontinuerligt används så sker funktionstest löpande. Den möjliga problembilden med bristande test och underhåll av elinstallationer är oförändrat jämfört med läget idag. Alla anläggningsinnehavare är enligt lagen skyldiga att underhålla sina installationer och ansvaret gäller lika i bägge näten.
Fråga: Vad krävs för att solkraft ska kunna leverera stabil växelspänning? Yttre nät behövs för att hålla frekvensen?
Svar: Producerad elenergi lagras på batteri. Efter batteriet sätter man växelriktare som matar stabil spänning i det lokala elnätet.
Haken med dagens system är att vid elavbrott stängs det ner, av säkerhetsskäl. Vilket omöjliggör för den enskilde konsumenten att använda t ex lokalt producerad solkraft som reservkraft.
Fråga: Hur är det lokala nätet tänkt att läggas ut?
Svar: På det sätt som kan anses vara lämpligt. I tätort kan lösningen vara att ”skjuta ut” ledningar i de rör och kulvertar som redan finns för fiber/tele. Anläggningskostnaden för att skapa ett säkert nät blir lägre, dimensionerat för lågspänning. Vanligtvis max 400 Volt men lågspänning för växelström (LVAC) är max 1000 V och för likström (LVDC) max 1500 V.
För en kommun – som i både fred och krig har ansvaret för t ex äldrevården – är det inte säkert att lösningen är att dra elnätet till varje enskilt äldreboende. Ett alternativ kan vara att koncentrera de äldre till ett mindre antal ställen, vilka är knutna till ett parallellt elnät. Det är ingen rolig lösning, inte minst med tanken på den oro som kan uppstå om man flyttar en person med demens men vi bör komma ihåg att ambitionen är inte en ouppnåelig ”livet som vanligt”-nivå utan att på basal nivå överleva som samhälle, trots stora påfrestningar.
Maedelir 